Stress är en naturlig reaktion när vi upplever fara. Kroppen sätter sig i beredskap och mobiliserar extra kraft. Denna beredskap är dock belastande för kroppen, så långvarigt är det inte hälsosamt. Då kan det vara viktigt att lära sig stresshantering.
Kroppen stressas när den upplever hot. Det kan handla om en verklig och överhängande fara. Men det kan också vara något som egentligen inte är farligt, men som man tror är farligt.
Svåra situationer som man inte kan kontrollera, och som man dessutom känner sig ensam om att hantera, är mycket stressande.
Kortare perioder där man är stressad är ofarligt. Om stressen däremot blir långvarig så kan den leda till att kroppen tar skada och att man drabbas av utmattningssyndrom. Därför är det viktigt med tid för återhämtning efter en stressig period.
Om man har upplevt en starkt traumatisk händelse så kan man drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det kan till exempel handla om en livshotande händelse eller en svår kränkning.
Det posttraumatiska stressyndromet uppstår efter att händelsen har ägt rum. Tecken på PTSD är att man återupplever händelsen i sitt huvud. Man kan också utveckla beteenden som syftar till att undvika sådant som påminner om händelsen, och en stark vaksamhet. Även minnesförlust kan uppstå.
Vad innebär stresshantering egentligen?
Beroende på vad som orsakar stressen så finns det olika metoder för att hantera den. Om situationen som stressar är farlig på riktigt så är det viktigt att göra de förändringar som krävs i den faktiska situationen.
Om stressorsaken är traumatiska händelser i det förflutna, och det egentligen inte föreligger någon fara i nuet, så är det viktigt att skapa en inre förändring.
Ibland behövs både yttre och inre förändring, och ofta behöver man hjälp.
På min mottagning möter jag människor som upplever sig stressade. Ibland är det själva stressen de söker hjälp för, i andra fall är den en bidragande orsak till problemet som de vill behandla.
Ofta är orsaken en krävande eller skrämmande situation som de känner att de inte kan påverka. De känner sig hjälplösa vilket skapar oro.
Olika personer upplever olika saker som stressande. Det som en person skräms av kan en annan person uppskatta. Därför handlar våra rädslor och vad som stressar oss ofta om vad vi har upplevt tidigare i våra liv.
I barndomen grundläggs många av våra starka sidor, men även våra rädslor. Under resten av våra liv förstärks dessa sidor av oss på grund av de upplevelser vi gör.
När man känner sig hjälplös inför en svår situation, så är det inte säkert att man faktiskt är det. I mina behandlingar möter jag ofta människor som inte tror att de har några alternativ, men senare visar sig att de faktiskt har det.
Vår bakgrund och uppfostran spelar stor roll för vilka möjligheter och hinder vi klarar av att se. När man känner sig hjälplös så har man ofta stött på något som kallas för ”double bind”. Man tror att om man handlar på ett visst sätt så kommer det att leda till negativa konsekvenser, men om man handlar på det andra sättet så kommer det också att leda till negativa konsekvenser. Det känns alltså som att det inte finns några möjligheter att skapa det man behöver, vilket ger en hjälplöshetskänsla.
Denna upplevelse kan grundläggas under barndomen om barnet utsätts för liknande situationer. Ett förenklat exempel kan vara att barnet vill ha godis, men föräldern vill inte att barnet skall få det.
Från barnets synvinkel kan det ena alternativet vara att avstå från godiset och då kommer föräldern att tycka om barnet. Det andra alternativet kan vara att ta godiset ändå, men blir bestraffat genom att föräldern drar tillbaka sin kärlek tillfälligtvis.
Båda dessa alternativ upplevs som negativa av barnet, och därför upplevs verkligheten som negativ eftersom den enbart erbjuder negativa alternativ. Och barnet känner sig hjälplöst inför detta faktum.
Vad barnet däremot inte fick veta är att det faktiskt finns fler alternativ.
Ett sådant alternativ skulle kunna vara att föräldern ändrar sig, ger barnet godis och dessutom kärlek.
Ett ytterligare alternativ skulle kunna vara att barnet som nekas godis själv drar tillbaka sin kärlek från föräldern.
Men dels är det svårt för ett barn att dra tillbaka sin kärlek eftersom barnet naturligt älskar sina föräldrar. Dels kommer vissa föräldrar att skuldbelägga barnet om det gör detta (även om föräldern själv skulle ha gjort likadant mot barnet). Och dels så står barnet i en sådan beroendeställning till föräldern att det knappast är en förhandling på lika villkor.
Detta är naturligtvis ett förenklat exempel, och samma situation skulle kunna betraktas från många andra synvinklar. Men vad det handlar om här är hur våra känslor kan manipuleras med start i barndomen.
Har man utsatts för många situationer som exemplet ovan, men få situationer där ens värde och åsikter har bekräftats och lyfts fram, och få situationer där den egna viljan har gjorts lika viktig som omgivningens, då riskerar man också att uppleva sig hjälplös i vissa situationer som vuxen. Situationer där andra människor med lätthet skulle kunna se lösningar.
Så jag återkommer till vikten av att se helhetsbilden när man upplever problem i sitt liv.
Har man småproblem, fysiskt, psykiskt och socialt, som man ganska lätt löser, då är det toppen.
Men de flesta av oss har också ett eller flera problem i våra liv som vi upplever som stora och belastande. Problem som vi inte har lyckats lösa, och som kanske väcker känslor av rädsla, skam och hjälplöshet inom oss. Det känns hopplöst och vi blir stressade av dem.
I det läget rekommenderar jag att man söker hjälp.
Det är faktiskt väldigt få saker som inte går att förändra positivt. Kanske inte exakt som man själv hade tänkt, men det är ju det som är poängen med att be någon annan om hjälp: att man får ett nytt perspektiv.
Min erfarenhet är att healing ofta kan ge både extra energi och klarhet så att man kan ta nästa steg. Välkommen att kontakta mig för mer information.
Direktlänkar:
Stress – Oro – Utmattning – Nedstämdhet – Magproblem – Ryggproblem – Nackproblem – Huvudvärk
Källa till medicinska fakta på denna sida, bl a: 1177 Vårdguiden
Mina behandlingar syftar till en långsiktig förbättring av ditt fysiska och psykiska välmående genom att hjälpa dig stärka dig själv och få mer energi. De är inte medicinskt inriktade på att bota akuta symtom.
Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
---|---|---|
cookielawinfo-checkbox-advertisement | 1 year | Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Advertisement" category. |
cookielawinfo-checkbox-analytics | 1 year | Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Analytics" category. |
cookielawinfo-checkbox-functional | 1 year | The GDPR Cookie Consent plugin sets the cookie to record the user consent for the cookies in the category "Functional". |
cookielawinfo-checkbox-necessary | 1 year | Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Necessary" category. |
cookielawinfo-checkbox-others | 1 year | Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie stores user consent for cookies in the category "Others". |
cookielawinfo-checkbox-performance | 1 year | Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie stores the user consent for cookies in the category "Performance". |
CookieLawInfoConsent | 1 year | CookieYes sets this cookie to record the default button state of the corresponding category and the status of CCPA. It works only in coordination with the primary cookie. |
wpEmojiSettingsSupports | session | WordPress sets this cookie when a user interacts with emojis on a WordPress site. It helps determine if the user's browser can display emojis properly. |
Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
---|---|---|
_ga | 1 year 1 month 4 days | Google Analytics sets this cookie to calculate visitor, session and campaign data and track site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognise unique visitors. |
_ga_* | 1 year 1 month 4 days | Google Analytics sets this cookie to store and count page views. |